Meny
Tiden kring bildandet av Nautiska Föreningen 1869 präglades av förändringens vindar genom den pågående och mycket
betydelsefulla industrialiseringen i Sverige samt jordbrukets kraftiga förändring genom de nödvändiga skiftesreformerna
av jordbruksmarken. Dessa reformer innebar i sin tur att Sverige förvandlades från en betydande importör av spannmål till att
på sikt först bli självförsörjande och senare bli en betydande exportör. För detta krävdes med dåtidens mått mätt modernt och
ändamålsenligt tonnage vilket ledde till en kraftig och ändamålsenlig utveckling av inhemsk varvskapacitet, inte minst i Göteborg.
Samtidigt pågick den stora förändringen och omvandlingen från jordbruks- till industriekonomi rent generellt och som redan
hade startat i England under andra hälften av 1700-talet. Världshandeln utvecklades snabbt och globaliseringen blev påtaglig.
En nymodighet som fick stor betydelse för den gynnsamma konjunkturen var utvecklingen av telegrafsystemet vilket innebar
att meddelanden av betydelse för ekonomi, fraktrater, oroligheter och skördeutfall mm. snabbt kunde spridas på relativt kort tid
och över stora geografiska avstånd.
Kortare gångtider för fartygen i internationella trader kunde uppnås bl.a. genom invigningen av den mycket betydelsefulla Suezkanalen 1869. Den svenska handelsflottan hade under första hälften av 1800-talet tredubblats och bestod vid Nautiska Föreningens bildande av 500 000 brt och den Göteborgsbaserade handelsflottan hade under samma period ökat från 50 000 till
75 000 brt vilket måste betraktas som en kraftig ökning. De oceangående segelfartygen började vid denna tid få en allt större konkurrens av ångdrivna fartyg.
Segelfartygen bedrev inledningsvis sin huvudsakliga verksamhet i form av tidsbefraktning kring de svenska kusterna och i de större
sjöarna beroende på det relativt sett höga kolpriset. I Göteborg bildades 1873 Rederi AB Örnen och som med tiden kom att bli Sveriges största rederi med ett 20-tal oceangående segelfartyg. Med handelsflottans expansion följde även utbyggnaden av de Göteborgsbaserade varven som Götaverken, Eriksberg och Lindholmen vars orderböcker mådde väl av den svenska handelsflottans utveckling och modernisering.
Det är i ljuset av denna kraftiga expansionsperiod både totalt för Sverige men kanske i synnerhet för Göteborg som man kan se bildandet av Nautiska Föreningen 1869. Det fanns ett stort behov av ett samrådsforum mellan olika intressenter för diskussion och debatt men också som remissinstans gentemot statliga organ och myndigheter. Systemet med remissförfarande kom med tiden att påtagligt utökas vilket naturligtvis fick en stor betydelse för Nautiska Föreningen och dess verksamhet.
Att Nautiska Föreningen även hade och fortfarande har en kulturell och sjöfartshistorisk inriktning bekräftas av initiativtagandet
till bildandet av Sjöfartsmuseet i Göteborg 1917. Nautiska Föreningens betydelse sedan dess bildande kan inte underskattas samtidigt som dess inriktning och uppgifter med tiden förändrats och till viss del övertagits av andra organisationer och branschorgan. Att som idag samla sjöfartsintresserade medlemmar till olika social events såsom möten och seminarier är en uppgift som både är av vikt och uppskattas av medlemmarna.