Meny
Detta är i korthet uppgiften för världens alla marina stridskrafter. Såväl för att kunna föra militära operationer som att säkerställa sin sjöfart. Men genom århundranden har det alltid funnits aktörer som försökt störa denna ordningen. Talar vi sjöfart har det varit pirater och kapare som på olika sätt påverkat situationen.
Redan på 1700-talet var svenska flottan nere i Medelhavet för att bistå vår sjöfart. På den tiden härjade ett antal paschor i de så kallade Barbareskstaterna, i stor sett lika med norra Afrika. Sverige försöket att teckna avtal med dessa till stora kostnader, årliga subsidier och generösa gåvor, för att de inte skulle attackera svenska fartyg
Men det verkade som avtalet bara gällde den dag som det skrev under. Paschorna ville ju leva ett skönt liv i lyx och överdåd, ha
en överskådlig svit av favoriter och släktingar, ett välbesatt harem, en manstark livvakt och ett svårt ointagligt palats. Och detta var
inte gratis. De insåg tidigt att pressa pengar av sin befolkning i öknen gav inte mycket. Desto mer fanns att ta av de feta lasterna
som passerade utanför kusten.
Om nu detta med subsidier misslyckades vad fick man göra då? Svenska flottan fick eskortera och skydda svensk sjöfart från
Sverige till Italien. Man fick lasta svenska örlogsfartyg med kassakistor och stora gåvor och försöka lösa ut tagna besättningar och
fartyg, man fick försöka med diplomatiska medel upprätta förbindelser med paschorna och man fick muta paschorna. Många kluriga uppgifter fick de svenska fartygschefer att lösa, ibland gick det bra, ibland inte.
Konvojering från Sverige till Medelhavet var också vågade uppgifter för flottan. Att samla ihop en konvoj ofta i trakten av Öresund, invänta rätt väder, sätta fart och hålla ihop konvojen och i många fall på Nordsjön, när vädret satte in, upptäcka att konvojen skingrats och ofta kanske blåst tillbaka till Norge. Och så börja om igen. Sen passera de piratfarliga kusterna ner mot Medelhavet, hämta ny konvoj och återvända hem. Det tog sin tid och var strapatsrikt. Men som vi vet existerar pirater fortfarande.
Och det är och har varit så vist att all världens örlogsfartyg enligt internationella konventioner har genom århundranden
haft rätt att ingripa mot pirater. Och som vi vet har svenska flottan vid antal tillfälle på 2000-talet varit nere i Adenbukten för att
bistå sjöfarten. Primärt var uppgiften att skydda FN:s mattransporter, men även vara en resurs mot ingripande mot pirater. Och
så kom det också att ske när HMS Malmö var nere i Adenbukten och fångade de in 7 pirater, som senare överfördes till dömande
organisation.
Så för att vi skall kunna leva ett bra liv är det väsentligt att vår import- och exportsjöfart fungerar. Antal örlogsfartyg har ju nergått men de som finns har en operativ rörlighet och förmåga så de kan runt vår kust ingripa för att skydda vår sjöfart. Och vår
kust är lång – 2700km. Det motsvarar sträckan från Skagen till mitten på Portugal. Och slutligen, Jorden består till 70% av vatten
och resten är bara att förtöja vid.